Att använda sig av datorer för olika uträkningar är något vi gjort i några hundra år. Men det var först på 1900-talet när elektriciteten kom som datorn blev mer lik vad den är idag.
Inom begreppet för dator kan flera olika begrepp innefattas. Det kan vara den sortens dator som är framtagen för att utföra matematiska uträkningar. Men det kan också vara den sortens dator som kan hantera stora mängder av information. Sedan kan begreppet dator innefatta en utrustning som med hjälp av logiska beslut kan styra andra apparater. Dessa beräkningar kan ske med en analog dator och med hjälp av elektroniska komponenter som utför steglösa operationer på spänningar. Det går också att utföra beräkningar med hjälp av en digital dator. På en digital dator finns siffror representerade av en kod, en decimal, en hexadecimal eller en oktal. Uträkningen sker med spänningsnivåer som representerar siffervärdet, till exempel en decimal.
Men för de allra flesta som inte är intresserade av matematiska uträkningar så är en dator det vi använder för att svara på mail, kolla på film eller tv-serier, jobba, plugga, redigera, surfa på nätet, spela eller använda någon av datorns andra funktioner. Den typen av dator kan vara stationär eller bärbar.
En dator har flera olika sorters komponenter, vilket är nödvändigt för att den ska kunna ha alla olika sorters funktioner som en dator behöver ha idag och för att den
ska fungera som den ska. Den innehåller bland annat ett grafikkort som tolkar datorns binära information till en videosignal som syns på skärmen. En processor som är datorns hjärna, ett moderkort som är datorns nervsystem eftersom den sammanlänkar alla datorns komponenter med varandra, en hårddisk där all information lagras, och ett tangentbord som används för att kunna skriva och styra datorn.
Förutom att det finns datorer som är bärbara eller stationära så kan en dator förekomma i andra enheter som en surfplatta eller en mobil. Detta är något som kommit de senaste åren och har gjort att den stationära eller bärbara datorn inte används i lika stor utsträckning som tidigare.
Datorns etymologi
Ordet dator är en svensk nybildning. Ordet förekommer inte i våra grannländers språk eller på latin. Däremot har vi inspirerats från latin när vi tog ordet från latinets dare som betyder giva. På latin finns också ett liknande ord, dono, som betyder donator.
År 1948 kallade vi fortfarande datorer för matematikmaskiner. På 1950-talet började den att kallas för siffermaskin. Men eftersom orden var svåra att använda tog Matematikmaskinsnämnden fram ett mer passande ord och tog då fram ordet dator. Men datorn fortsatte att kallas för datormaskin ända in på 1970-talet då förkortningen data eller dator blev den vanligaste benämningen. Det var på 1980-talet som ordet dator fick sitt stora genombrott med hjälp av reklam för datorspel